Thousand Islands

Igår tog vi en dagstur till Thousand Islands. Mer nomalt är nog att åka dit i två dagar, men våra nya vänner från första dagen i skolan hade hittat en endagstur och frågade om vi ville följa med. Och det ville vi förstås...som vanligt går det ju bra att spara alla måsten till senare och ha lite kul istället :).
Det var alltså uppstigning kl 05.15 (på en lördag) för att kunna åka en timme senare. Detta var även vad jag hade instruerat drivern dagen före. "Six o'clock in the morning" känns ju rätt basic men när han inte dykt upp kl 06.20 började vi bli oroliga (vi hade ju en båt att passa) så Fredrik ringde och kollade var han höll hus. "I'm at home" var svaret vi fick. Perfekt. Vi skulle precis panikringa efter taxi när Wanti sa att hon trodde att grann-maidens man kunde köra. Han kom springandes efter några minuter och körde oss till hamnen i norra Jakarta. I och med att man aldrig vet hur lång tid det tar att åka någonstans så hade vi "tagit i" och räknat med 1,5 tim, istället tog det knappt 40 min.
Båtresan ut började bra. Det var en relativt stor motorbåt med dubbla 175:or på och den blåste på i full fart. När vi väl kommit ut en bit på havet började det gunga rejält och just som Max började må illa började även motorerna strula. Mitt ute på öppen hav skulle en kille börja mecka lite...de stora dyningarna och bensinångorna hjälpte inte direkt till, och Max började kräkas. De flesta på båten såg rätt gröna ut i anskitet faktiskt (själv klarade jag mig bra så jag tagit en sjösjuketablett på morgonen). De fick i alla fall hyfsad ordning på motorerna så att vi kunde forstätta till ön. Det var en liten ö med en by och ett litet sköldpaddereservat som barnen fick titta på. Såklart var det inte lika fint som på hemsidan och men fick inte hålla sköldpaddorna som vi hade sagt till barnen...men alla var mest glada att vara på fast mark så det gick bra. Det visade sig även att den härliga paradisstranden (från hemsidan) inte var på den här ön utan man var tvungen att åka lite till båt! Det var bara att samla krafter och puttra över till grannön i en fiske båt. Väl famme fick vi en "egen" paradisstrand med absolut kristallklart vatten och vit sand :). Helt underbart!
Vi hade tagit med lite frukt och kex och så men ingen riktig matsäck eftersom det enligt hemsidan fanns restaurang på ön...men som ni säkert förstår så fanns det ju inte riktigt det (om man inte räknar ett skjul utan el och vatten som hade lite torkad fisk med flugor på förstås)... Som många av er vet är vår familj helt disfunktionell utan mat, så Fredrik och jag började oroa oss för hur hemresan skulle bli utan mat i magen. Vi vinkade in en fiskebåt en timme innan båten till stan skulle gå och hann hitta ett lite finare skjul med kokplatta och kylbox. Jag frågade om de kunde laga någon mat åt oss? De svarade att de inte hade så mycket eftersom det är Ramadan och då är det ju ändå ingen som äter på dagen...men tillslut lagades det nudlar med ägg och grönsaker. Kanske inte bästa stället att äta på verkar det som på Fredriks mage idag...
När vi skulle åka hem igen kom en större båt (med trippla 175:or) och hämtade oss + ett gäng dykare. Havet var om möjligt ännu värre, men det verkade inte föraren ta någon hänsyn till. Det måste ha gått i minst 50 knop rakt fram, genom och över vågor! Vi hade tagit plats i sittbrunnen (vekade som ett säkrare alternativ och någon skulle behöva kräkas eller så). Efter ett par minuter visade det sig att varje våg vi körde igenom flög in på oss som satt på "fel" sida. Lite kul i början, men inte så skoj i över en timme. Och inte så kul när Fredrik påminde oss om att när vi närmar oss stan så kommer det inte vara turkost vatten vi får över oss... Vi frös som hundar när vi kom i land (förmodligen första och enda gången vi kommer frysa utomhus i Jakarta). Vi åkte direkt hem till våra vänner för dusch, ombyte, mat och vin (lyxvara här nere!) :). Vid 21-tiden var vi alla helt slut. Jag och barnen somnade i taxin på vägen hem.
Vilken dag! Även om det kanske låter helt hemskt och galet så var det på det stora hela en toppendag med väldigt många skratt. Nästa gång åker vi till en annan ö med en annan båt, men de vita stränderna med det turkosa vattnet kommer vara desamma :)!

Kram,
Isabelle